Slut på distansarbetet – vad blir konsekvenserna?

Ända sen pandemin har distansarbete gått från att vara en nischlösning till att bli en etablerad del av många medarbetares vardag. Forskning från bland annat Boston Consulting Group och Stanford har visat på flera fördelar, där anställda uppger att de känner sig mer produktiva, engagerade och motiverade. Trots dessa resultat ser vi nu en tydlig trend: fler företag återkallar sina medarbetare till kontoret – ofta minst tre dagar i veckan och i vissa fall upp till heltid.

Men vad innebär denna återgång egentligen för både företag och anställda? Låt oss dyka ner i, vad vi tror, kan bli de potentiella konsekvenserna:

Risk för minskad motivation och produktivitet

Många anställda har vant sig vid flexibiliteten som distansarbetet medfört. Att tvinga tillbaka medarbetare till kontoret kan skapa frustration och minska motivationen – särskilt för de som känt att de arbetar mer effektivt på distans. Risken är att detta leder till en känsla av misstro mot företaget och att produktiviteten sjunker när arbetssättet inte längre känns optimalt för individen.

Svårighet att rekrytera och behålla talanger

Flexibla arbetsmodeller är något som blivit allt viktigare för dagens arbetskraft. Många kandidater prioriterar friheten att kunna välja när och var de arbetar. Genom att kräva närvaro på kontoret riskerar företag att gå miste om kvalificerade kandidater som söker denna typ av flexibilitet – vilket i sin tur kan leda till att företag tappar konkurrenskraft på arbetsmarknaden. För de anställda som redan är på plats kan det även leda till ökad personalomsättning när andra företag erbjuder mer attraktiva arbetsvillkor.

Ökad stress och sämre balans mellan arbete och fritid

Pendling är något som många haft möjlighet att undvika under pandemin, och för vissa har det inneburit en stor skillnad i livskvalitet. En återgång till daglig pendling kan bidra till ökad stress och försämrad balans mellan arbete och fritid. Detta kan särskilt drabba de som bor längre från kontoret eller har familj och barn att ta hand om. Över tid kan detta resultera i utbrändhet, vilket är negativt för både individen och företaget.

Sociala fördelar – men till vilket pris?

Ett vanligt argument för kontorsarbete är de sociala aspekterna och hur interaktion ansikte mot ansikte kan stärka samarbete och teamkänsla. Det kan absolut vara en fördel att samla teamen fysiskt för att främja innovation och samarbete, men det är inte alltid nödvändigt att vara på kontoret dagligen för att uppnå dessa resultat. Om den sociala interaktionen blir det främsta skälet till att återvända till kontoret, kan företagen behöva fråga sig om den fysiska närvaron verkligen är värd kostnaden i minskad flexibilitet och medarbetartillfredsställelse.

Så – vem drar i bromsen och vad är bäst på lång sikt?

Medan vissa företag ser en återgång till kontoret som en naturlig del av den post-pandemiska arbetsmarknaden, verkar andra vara öppna för hybrida lösningar som tillåter flexibilitet. Det viktiga nu är att företag vågar fråga sig själva: Vad är egentligen bäst för våra medarbetare och vår kultur på lång sikt?

Att lyssna på vad era medarbetare behöver och balansera det med företagets mål kan vara avgörande för att lyckas. Medarbetare som känner sig värderade och får friheten att arbeta på det sätt som passar dem bäst, kommer i längden att bidra till en mer produktiv och engagerad organisation. Det tror i alla fall vi på Skill U.

Vad tror du?